Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Syftet med denna studie var att go?ra en bedo?mning av den postoperativa fo?rloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbra?cksopererade patienter. Data insamlade med hja?lp av ho?gstrukturerade telefonintervjuer. En enka?t med standardiserade fra?gor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har anva?nts vid telefonintervjuerna. Resultaten fra?n de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte o?verskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller ro?relse dag ett.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Bakgrund: Då barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig själva. Detta är en vanlig strategi hos barn i femårsåldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen åldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal är centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och är även involverat i arbetsminnet, främst i den fonologiska loopen. Det finns en begränsning i arbetsminnets kapacitet och även den fonologiska loopen är begränsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillägnandet av ordförrådet och därför kan en begränsning eller försening leda till en försening även i ordförrådet.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns något samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrådets storlek.Metod: I studien deltog 28 barn.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andraspråk resonerar kring sina inlärningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att påbörja sina studier på högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever använde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvå inlärningsstrategier som är utarbetade av Oxford, forskare inom språkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartläggas i större utsträckning än kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

I denna uppsats undersöks hur tre läroböcker i tyska för steg 3 i gymnasieskolan utformat arbetsuppgifter för ordinlärning. Analysen baseras på teorier från språkdidaktik och kognitionsforskning. Nya ord lärs lättare in om ledtrådar för minnet skapas vid inlärningstillfället. Ledtrådar kan bestå av ett sammanhang eller personliga associationer till ordet och inlärningstekniker kan bidra till att skapa ledtrådar. I analysen undersöks vilka inlärningstekniker som förekommer i läroböckerna och vilken grad av styrning arbetsuppgifternas har.

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andraspråk resonerar kring sina inlärningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att påbörja sina studier på högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever använde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvå inlärningsstrategier som är utarbetade av Oxford, forskare inom språkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartläggas i större utsträckning än kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Sudoku solvers are a widely researched topic among mathematicians and computer scientists. This report investigates the differences in execution time and time complexity between backtracking and human strategies for classes with 17-21 clues. Backtracking is compared to our implementation of human strategies with test data that contains 99 Sudoku puzzles for each class. The study shows that the execution time and time complexity is improved for human strategies compared to backtracking for each class. The conclusion shows that it is always favorable to implement the human strategies investigated in the report. .

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.